Historia

Lagets historia kan sammanfattas i paradoxen ”Av tradition fritt från tradition”, ett uttryck för den mångfald som genom tiderna kännetecknat laget och dess musik. Laget har sina rötter i 1970-talets folkmusikvåg och fick sin första form som en studiecirkel i låtspel under första halvan av 1980-talet. 1986, när både medlemsantal, kunnande och självförtroende växt, grundades Falu spelmanslag formellt.

Som stolta dalfolk, infödda eller inflyttade, har vi alltid låtit spelmansmusiken från Dalarna bilda den självklara kärnan i verksamheten. Men därutöver har både medlemmarnas lust, spelledarens kreativitet och många gästlärare tillåtits sätta sin prägel på repertoaren. Sven Nyhus och Mats Berglund har fått många av oss att vurma för Rørospols och Värmlandspolskor, Björn Ståbi är skyldig till att lagets medlemmar tävlar om vem som kan flest krångliga Orsapolskor, och Maria Jonsson har fått hela laget att låta som infödda västerbottningar – för att bara nämna några få av alla inspiratörer.

Lika mycket som laget tagit in, lika mycket har det genom tiderna delat med sig av till omvärlden. Tonvikten har legat på spel till dans, och laget har varit omhuldat av danspubliken. Dansspelningarna i Finnbacka kvällen före Bingsjöstämman, som laget hade varje år under 20 års tid, är legendariska bland alla som upplevt dem. Även utanför Sverige har Falu spelmanslag spridit spel- och dansglädje, bl.a. till Højby i Danmark, Kaustinen i Finland och flera orter i England och Skottland.

Sin första inspelning gjorde laget 1991, en musikkassett som kort och gott fick heta Falu spelmanslag. 1997 gav laget ut en CD, I stöten, som fick ett mycket gott mottagande och snabbt sålde slut. Recensenten tyckte bland annat att laget bjöd på ett spel som var lättlyssnat, tekniskt drivet och dansant, och att det var ovanligt att höra ett så stort lag som lät så sammansvetsat och samspelt.

Idag har laget närmare 50 medlemmar med blandad musikalisk bakgrund och varierande geografisk härkomst. Vi siktar på en publik med öppna öron och spritt i benen – och på att själva ha himla roligt!